Lite vind och mycket skoj på Mellböda Gård…

Vi tackar er alla, ni som – det hjälpte faktiskt. Efter en fredag med mycket svag vind, fick vi en bättre vind och därmed en bättre drakflygningsdag på lördagen.

Den här gången hade vi fått handlingskraftig hjälp från Tyskland: Birgitt & Hans-Gerd Wirts från Freundenstadt besökte oss under drakfesten. Paret är riktiga drakentusiaster som bygger sina drakar själv: och wow - VILKA DRAKAR! De har en hemsida där man kan se några av deras kreationer: www.wind-art.de

En av drakarna som de hade med sig hade med sig visar en bild av deras hund Sune. Draken består av massor ihopsydda gråa, vita och svarta tygbitar. När man står nära framför draken ser man ingenting, men när den flyger högt upp i luften så bildar mosaiken ett tydligt hundhuvud: det är en pixeleffekt. En annan drake var en jättestor ”rokakku” (sexkantig drake med historisk tradition) med en oändligt lång svans med fransar på. Draken visade ett keltisk mönster. Men mönstret var inte påmålat, nej den var faktiskt applicerad. Det tog uppskattningsvis 250 timmar för dem att sy den här draken! Birgitt och Hans-Gerd gör drakar på beställning, t.ex. i reklamsyfte. Vår Drakens-Koja-flagga som vi ibland hänger på den stora draken kommer från deras symaskin.

Om vi inte hade haft Birgitt och Hans-Gerd hos oss på fredagen hade himlen varit ganska tråkig den dagen. Vinden blåste mycket svagt (som mest 3 m/s) och vi själva har inga drakar som flyger i så svag vind eftersom det brukar blåsa bra på Öland – Vi borde köpa in några drakar som även klara svag vind! Skoleleverna som kom på för att flyga drakarna som de målat själva fick springa mycket för att drakarna skulle lyfta. Annars var det bara Birgitt och Hans-Gerds drakar som flög. Bristen på vind var dåligt för vårt besöksantal. Visst, vi hade besökare på fredagen, men inte som året innan. Kanske var det för att dagis inte kom den här gången och med det saknade vi många barn och föräldrar.

Vi har föresatts oss att köpa en speciell drake varje år som vi ska visa upp på drakfesten. Första året var det kossan, som egentligen inte var någon drake utan en ”vindsack”. Den här gången köpte vi en ganska dyr men uppseendeväckande skönhet på en lina: en tredimensionell havsörn med en spännvidd på tre meter, som togs fram av en drakfantast i Schweiz och som produceras av Premierkites i USA.

När jag vaknade på lördagsmorgonen var det första jag gjorde att titta ut genom fönstret: mer vind! Jippiiiee! Dagen blev sedan mycket bra. Vi höll många drakuppvisningar med allt som flög i dagens vinden och drakfärjan var mycket uppskattat av de förtjusta barnen. Klockan 13.00 var en drakstyrningskurs beställd: en kvinna som fyllde 65 år och väninnorna hade organiserat hela dagen med massor överraskningar till henne. Kursen tog lite längre tid än i vanliga fall men den var faktiskt en av de roligaste kurserna och den mest entusiastiska som jag någonsin har haft. Väninnorna applåderade och jublade under tiden kursen pågick. Till slut styrde hon sin drake med ett stolt leende över himlen och fick sitt ”drakstyrardiplom” av mig.

Båda dagarna fanns det många drakflygare på ängen bakom vår ladugård. Många familjer kände vi igen från året innan. Flera barn hade tagit med sig ett gosedjur och väntade med stort tålamod på att Hans-Gerd och Kex skulle sätta igång med drakfärjan som skulle göra så att deras nalle hoppade fallskärm. Bästa bilderna i mitt minne är de föräldrar som visade sina barn hur man flyger drake. Några var ganska duktiga och andra behövde lite längre tid för att det kan ha gått många år sedan de flög drake. Men roligt hade de uppenbarligen allihop.

Vi är nöjda i alla fall, både med lördagen och med fredagen särskilt när man tänker på hur svagt vinden blåste – vilket ju egentligen är en dålig förutsättning för en lyckad drakfest.

Nu ser vi fram mot den tredje Öländska Drakfesten. Den går av stapeln under 2011.

Ann & Kex